Parasiter och deras roll vid infektionssjukdomar

Parasiter och deras roll vid infektionssjukdomar

Parasiter lever på eller i en värd och kan orsaka olika sjukdomar.

 

Parasiter
Med parasiter avses organismer som helt eller delvis lever på bekostnad av en värd. I tyskspråkiga länder avser termen främst djurparasiter som protozoer (encelliga organismer), maskar (helminter) och leddjur (arthropoder).

Dessa parasiter kan orsaka ett flertal infektionssjukdomar, däribland malaria, sömnsjuka, leishmaniasis, bilharzios, toxoplasmos och Chagas sjukdom.

Man skiljer mellan:

  • Obligatoriska parasiter: Lever permanent som parasiter.
  • Fakultativa parasiter: Lever endast som parasiter under vissa förhållanden.
  • Stationära parasiter: Förblir permanent hos värden.
  • Tillfälliga parasiter: Lever endast tillfälligt på eller i värden.

Parasiter kan leva som ektoparasiter på kroppens yta eller som endoparasiter inuti värden. För vissa är det nödvändigt att byta värd, varvid man skiljer mellan mellanvärd, slutvärd och transportvärd.

I tropiska och subtropiska regioner förekommer parasiter särskilt ofta , vilket gynnas av fattigdom och bristande hygien.

 

Protozoer
Protozoer är encelliga eukaryoter som strukturellt liknar djurceller, t.ex. genom cellorganeller som mitokondrier eller flageller. Deras DNA lagras i en cellkärna, vilket skiljer dem från prokaryoter.

De anpassar sig flexibelt till olika miljöförhållanden och förökar sig genom delning eller bildning av gameter. Vissa bildar motståndskraftiga cystor för överföring, andra behöver en mellanvärd, oftast en insekt.

Protozoer delas in i:

  • Flagellater (flagellater) – t.ex. Trichomonas vaginalis, Trypanosoma (sömnsjuka)
  • Rhizopoder (rotfötter) – t.ex. Entamoeba histolytica (amöbdiarré)
  • Sporozoer (spordjur) – t.ex. Plasmodium (malaria), Toxoplasma gondii
  • Ciliater (ciliatdjur) – t.ex. Balantidium coli (balantiddiarré)

 

Helminter (maskar)
Helminter är multicellulära parasiter med komplexa organsystem. Deras livscykel omfattar oftast mellanvärdar, och fortplantningen sker vanligtvis utanför människokroppen.

Sjukdomssymptomen beror i hög grad på mängden av intagna maskar. En mindre infektion kan förbli obemärkt.

Man skiljer mellan två huvudstammar:

  • Plattmaskar (Phylum Plathelminthes)
  • Nematoder (Phylum Nematoda)

 

Leddjur (Arthropoda)
Många parasitiska leddjur lever permanent eller tillfälligt på en värd. De har stor medicinsk betydelse som:

  • Parasiter (t.ex. genom klåda eller hudreaktioner)
  • Smittämnen för hudsjukdomar
  • Vektorer för virus, bakterier, protozoer och helminter

Viktiga exempel är:

  • Fästingar – t.ex. överföring av FSME och borrelios
  • Kvalster – t.ex. smittämnen för skabb (Scabies)
  • Myggor – t.ex. Anopheles-mygga som överför malaria
  • Löss och loppor – t.ex. skadedjur och sjukdomsbärare